Hur kommer det sig att man alltid vill känna sig vuxen? att alltid vilja känna att man vill växa och att allt ska hända nu nu nu nu? när man egentligen i slutändan fortfarande njuter av att inte behöver ta hela ansvaret själv och tycka det är skönt att fortfarande luta sig mot familjen och att få "leka omkring"?

Det är så jag finner mig själv. Till exempel; jag är ju fast med den här utbildningen i ett och ett halvt år till men jag betalar räkningar och betalar mobilen och datorn själv mm osv. Det jag väldigt ofta känner är att jag vill börja jobba nu och börja skaffa min familj (om du inte redan visste det så är jag den som vill ha två barn eller fler). Men finner jag mig själv där ändå, att jag tycker om att gå ut med ett par kompisar eller vara hur barnslig som helst eller inte göra ett enda ansvarsfullt beslut på en hel helg.

Det är svårt det där. Men när jag tänker lite mer så tror jag nog att det här velandet mellan vuxenlivet och som barn nog aldrig tar slut. För visst kommer man alltid kunna känna sig barnsligt glad för någonting till exempel? 
Hehe vilken tur att jag ska bli förskollärare ;D Där finns både ansvar och lek hela dagarna ;D